Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.
 

Nyköpings kyrkliga samfällighet bildades 1985 och består av församlingarna Nyköpings Alla Helgona församling och Nyköpings S:t Nicolai församling.

S:t Nicolai och Alla Helgona kyrka                 
S:t Nicolai och Alla Helgona kyrka

 

Bild och text hämtat från Nyköpings Kyrkogårdsförvaltnings hemsida.

 

 Kyrkor och kyrkogårdar som berör mig i Sörmland är:

 

- Nya kyrkogården i Nyköping                                                                                                                              
- Västra (Gamla) kyrkogården i Nyköping                                                                                                 
- Tystberga (D) kyrkogård
- Tunabergs (D) kyrkogård


 

Bilden hämtad från Kyrkogårdsförvaltningen i Tystbergas hemsida. 

På Tystberga kyrkogård ligger flera av min fars anfäder begravda. Bilder på gravstenar kommer att läggas ut.



Text är hämtad ur häftet "Kyrkobeskrivning Tunabergs kyrka".


 

MEDELTIDSKAPELL

Vi vet ingenting om hur medeltidens kyrka ordnade själavården uppe i bergslagen, men det behöver knappast ens betraktas som en gissning, om vi säger, att ett kapell måste ha funnits i dessa avlägsna bygder, vars invånare hade uppåt två mils väg genom farlig ödemark till sockenkyrkan i Tuna.
En av träbilderna är emellertid av extra intresse i detta sammanhang. Det är en bild av Heliga Birgitta. Så pass ovanliga är bilder av henne, att det inte är förmätet att tro, att bilden hänger
samman med Vadstenaklostrets bruksengagemang i Tunaberg.

NYARE TIDEN

Första gången vi dokumentariskt hör talas om ett kapell är 1538. Det gick under många namn. "Tuna bergslags kapell även kallat Koppartorps kyrka eller ock Utterviks kapell, jämväl Kapellekyrkan".
Kapellet tjänade som annex under Tuna, men mot slutet av 1500-talet avsåg hertig Karl att göra en särskild socken av Tunaberg. 


KYRKOGÅRDEN

Den når man genom en sirlig, murad portal med byggnadsåret 1966, en exakt kopia av den år 1755 uppförda men förfallna stigluckan. Söder därom ligger det Sederholmska gravkoret, uppfört på 1830-talet för den familj, som under åren 1807 till 1963 ägde Nävekvarns bruk.
Norr om kyrkogårdsporten har under ett skyddstak ställts upp ett dussin mer eller mindre slitna gravhällar av kalk- eller sandsten. De kommer från kyrkogården där de legat över gravar. De visar i typografisk och dekorativ utformning, att en mycket lantlig stenhuggare utfört dem. Några årtal är bevarade, där de
begravnas dödsår varierar från 1660 till 1705. 

Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-03-03